HUR FAN VET MAN ATT DET ÄR DAGS DÅ?!
Ha ha.. Älskar mig själv, eller nä det gör jag inte. För nån vecka sen lät det typ såhär "man behöver inte oroa sig för när förlossningen sätter igång, för man missar då den inte i alla fall". Och nu låter det mer såhär "hur fan vet man när det är dags, hur vet man skillnaden på förvärkar och riktiga värkar? Ska jag göra mig klar för att åka in snart eller kommer de ta nån vecka till!?".
Jag har sån konstig känsla i magen hela tiden.. Liksom ont överallt, tryck neråt, blandat med att bebisen är för stor för magen (haha) och .. typ mensvärk! Igårkväll fick jag nå anfall där ja blev jätteyr, allt snurrade, jag svettades och kändes som jag skulle svimma ungefär. Och nu sitter jag här med liknande värk som jag hade för nån morgon sen då jag på riktigt trodde att det var bebis på G.
Nä, inte vet då jag eh i alla fall.. Men jag tror inte jag kommer gå klart tiden, absolut inte över i alla fall. Om jag lyssnar på min magkänsla så kommer det hända snart, alldeles för snart är jag rädd för. Så nu ska BB-väskan packas (har fortfarande inte gjort det...), och allt behövligt ska inhandlas. Absolut senast söndag.
Jaja, nu ska jag andas lite och kanske äta någonting också. Och sen idag kommer Elin hit, ska bli kul för vi träffas verkligen ALDRIG nu förtiden.
